Resan...

Att resa lang och vara gravid var faktiskt inga problem... Svart att sitta still bara;) Resan gick bra, battre an forvantat men den kunde ha borjat battre. Mamma skjutsade mig till Arlanda och vi var i god tid. I kon till incheckningen gick en fran resebolaget runt och fragade sakerhetsfragor... Jag hor att hon fragar dom framfor mig och de har Esta och de svarar JA. Helvete tankte jag, de var ju nagot nytt man skulle ha for att resa genom USA men jag hade helt glomt bort det!!!! MAn ska tydligen ga in och registrera sin esta minst 72 timmar innan avresa och betala typ 120 kr... Jag fick panik!!! Mamma forsokte lugna mig och jag forsokte samla lugnt till att forsoka losa situationen.. De rekomenderade mig att ga in pa estas hemsida och skaffa det direkt... OK tankte jag, kan inte vara sa svart. Jag fyllde i allt man skulle fylla i och nar jag kom till betalningen gick inte betalningen igenom!!! Har haft problem med swedbank korten tydligen... Det jag missade var att skriva upp en sakerhetskod man fick och nar jag forsokte gora om registreringen stog det: det finns redan en ansokan med detta pass, sakerhetskod behovs!!! Fan, fan, fan tankte jag. Jag fragade dom som stog dar i incheckningen och de sa: det finns tyvarr inget vi kan gora och du far inte resa in utan ditt esta!!! Ok, helvete! Det jag kunde gora var att ringa ambassaden och det kunde droja flera veckor, sa nu var det bara att att aka hem igen och ledsen var jag.. Nar jag var pavag fran incheckningen kom en tjej fram och fragade hur det gick, jag forklarade och hon sa att man inte alls behovde sakerhetskoden och visade mig hur man skulle gora! Men swedbank kortet gick inte... Da erbjod hon mig att betala med hennes kort! Puuhh... Men sa enkelt var det inte.. 10 min kvar innan incheckningen skulle stanga, vi hade da hallt pa i over en timme med skiten! Forst gick det inte heller igenom med hennes kort och da trodde hon att vi var for sent ute med ansokningen men efter manga om och men gick det igenom och borjade grata av lattnad! Annars gick resan bra forutom att nast sista flyget var forsenat och det var minuter fran att jag missade nasta plan! Men efter ca 25 timmars resa satte jag min fot i Guatemala och jag kunde antligen pusta ut! Hemma!!!

Kommentarer
Postat av: Pappa

Det var inte enkelt,flera veckor innan du kom började jag att bli riktigt nervös; efter alla dessa år som gått,och då tänkte jag hur skulle det bli att möta dig på flygplatsen????.. som förut??? När jag grät, när jag inte ens kunde hålla andan? Nej Gumma,jag visade inte att jag hade en klump i halsen och talade om för dig att min Pappa som har det svårt med sina knän var där och väntade på sitt barnbarn eller Mamma som köpte tamales några dagar innan och frågade vilken mat du älskade? eller min syster som skrev "välkommen till ditt hem" och började planera vart skulle du gilla mest för att åka inomlandet; därför att jag tror att ni har det svårt med att hantera när man visar ut sina riktiga känslor. Du bemötes inte som om det var igår vi mötes sist.... Din bror är som han är betyder det att någon forsöker hålla kärleken i gång, att du har en plats i våran hjärtan som ingen kan ta ifrån oss, det här är ditt hem, du och din Syster tillhör detta land, fullt med svartskallar, som jag och med ett stort hjärta som också tillhör er.

2011-11-19 @ 00:11:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0